Den nya generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen har idéerna och viljan att reformera NATO.

Samtidigt som NATO firar sextio år befinner sig alliansen i en förändringsprocess med en ny reformvänlig generalsekreterare, Frankrikes återinträde och alliansens utvidgning på dagordningen.
I rapporten Reformera eller vända om? – NATO:s fortsatta transformering och dess betydelse för Sverige beskriver Madelene Lindström och Fredrik Lindvall, forskare vid FOI, hur NATO:s transformeringsagenda utvecklas och hur det påverkar Sverige.

I april 2009 utsågs Danmarks förra statsminister Anders Fogh Rasmussen att efterträda Jaap de Hoop Scheffer som generalsekreterare i NATO. Han är den första generalsekreterare som tidigare varit statsminister och sägs därmed ha både legitimitet och politiskt kapital att driva igenom en rad reformer i NATO. En viktig fråga är hur alliansen ska uppnå balans mellan insatser långt borta och upprätthållandet av säkerheten i det egna territoriet. Under 2010 ska ett nytt strategiskt koncept, ett visions-dokument, antas av medlemsstaterna. Det nya konceptet ska beskriva vad NATO är och vad alliansen ska göra.

– Antagligen blir det ett helt nytt koncept. Framför allt behövs en tydlig politisk roll, hur man ska ta sig an nya uppgifter och internationella operationer. En annan fråga är hur man ska kunna utnyttja partnerskapet mer effektivt och uppnå en gemensam syn på organisationen, säger Madelene Lindström.

Alliansen har också flera militära frågor att ta ställning till. En av dem handlar om hur man ska upprätta ett trovärdigt försvar enligt artikel V (en attack mot en är en attack mot alla). Inom den militära förändringsprocessen uppmärksammas också kollektivt självförsvar, insatsstyrkan NRF, ledningsfrågor och missilförsvar. Medlemmarna i alliansen har olika prioriteringar och divergerade militära insatser. Det nya konceptet behandlar de övergripande målen och måste förhålla sig till dagens förändrade hotbild. Förutom terrorism kan det handla om massförstörelsevapen, informationssäkerhet och energisäkerhet.

- För Sverige är NATO:s framtida roll viktig. Samarbetet mellan EU-NATO, kopplingen till den europeiska säkerhetsstrategin och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken påverkar både utvecklingen och relationerna i närområdet. Sveriges insyn och inflytande i förändringsprocessen och utvecklingen av det strategiska konceptet är därför angeläget, säger Fredrik Lindvall.

I rapporten lyfter författarna också fram risken att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik förlorar kraft då Frankrike kommer att ha begränsat med manpower och brainpower att återintegrera sig i NATO och samtidigt vara en drivkraft i EU.

Läs rapporten: Reformera eller vända om? – NATO:s fortsatta transformering och dess betydelse för Sverige